Ganska förvirrat intryck nr ett:
Jag stormar in i kupén i tron om att den är tom, blir extremt förvånad över att det redan sitter någon där och det enda jag får ur mig är ett skräckslaget "HEJ". Min medresenär säger ingenting. Jag säger hysteriskt:"OJ har jag hamnat i rätt kupé, jo ja det har jag.... eh.. ja".
Hon säger ingenting
Jag blir stressad
Jag stormar ut ur kupén.
Tjejen i kupén - Lovisa 1-0
Ganska förvirrat intryck nr två:
Jag har varit i en tom kupé några meter bort och pratat med Carro i telefon och vågar mig efter mitt första misslyckade försök till kontakt tillbaka till min egen kupé.
Stämningen är lika tryckt som innan och jag bestämmer mig för att klättra upp i min säng för att slippa sitta och tomglo på min tysta kupékompis.
Jag börjar häva mig upp i överslafen, lyckas inte alls utan fastnar på halva vägen och sprattlar hysteriskt med benen för att försöka hitta något att stödja mig på. Det hela såg inte så coolt och avslappnat ut som jag tänkte mig att det skulle bli.
Jag gör mitt bästa för att se häftig ut ändå. Sätter mig mitt emot den tysta tjejen och gör ett nytt försöka att lätta upp stämningen:
Jag: "höhöhehehahee ojdå, ja det där gick ju inte...."
Tjejen i kupén säger inte helt oväntat: ingenting
Tjejen i kupén - Lovisa 2-0
Ganska förvirrat intryck nr tre:
Det ringer i min telefon och visar sig vara en kille som sitter i kupén några meter bort där jag pratade med Carro i telefon. Jag hade föga förvånande glömt min plånbok där och han hittade mitt nummer på eniro. Jag går dit, tackar det finaste jag kan och går tillbaka till min kupé.
Jag: "Amen bra att man lyckas drälla plånkan överallt"
Tjejen i kupén säger: ingenting.
tjejen i kupén - Lovisa 3-0
Sen gav jag upp. Hon vann på knockout och jag fick ÄN EN GÅNG bevisat för mig att det inte finns någonting i hela världen som stressar mig mer än tysta människor.
1 kommentar:
och hur kan du ha missat att berätta detta för mig? haha
Skicka en kommentar